Bioolja kan produceras av kraftvärmeverk

Bioolja behövs i biodrivmedel och kraftvärmeverk skulle kunna börja producera bioolja av sitt träflis.

Forskare tillsammans med det kommunalägda energibolaget Kraftringen i Lund har undersökt ifall kommunens kraftvärmeverk kan vidareutvecklas och börja producera bioolja av sitt träflis.

Forskning visar att svenska kraftvärmeverk vid sidan om sin produktion av el och värme skulle kunna producera bioolja som bland annat behövs för biodrivmedel och kemikalieindustrin.

– Enligt våra tester och beräkningar kan kraftvärmeverk bidra med stora mängder inhemsk bioolja som kan ersätta fossil olja både för uppvärmning och i transportsektorn, säger Lovisa Björnsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet och projektledare.

Processen de studerat kallas pyrolys. I den hetas biomassan snabbt upp och förångas och kondenceras sedan ner till en vätska som består av en mix av kolkedjor, på smma sätt som fossil olja.

– Bara anläggningen i Lund kan producera motsvarande 0,7 TWh bioolja per år. Det kan jämföras med att exempelvis användningen av svensk biogas i transportsektorn motsvarar 1,1 TWh, förklarar Lovisa Björnsson.

I Sverige finns nästan hundra kraftvärmeverk med liknande förutsättningar och som därmed också skulle kunna börja producera pyrolysolja på samma sätt.

Räknat i energitermer skulle en sådan produktion kunna bidra med 20 TWh bioolja, vilket är mer än den svenska biodrivmedelsimporten under 2019 på 18 TWh. Den totala energianvändningen inom transportsektorn var samma år 90 TWh.

Nu går energibolaget Kraftringen vidare med att undersöka förutsättningarna för att eventuellt producera pyrolysolja.

– Det finns flera synergivinster med att införliva produktion av pyrolysolja i vår existerande produktionsprocess i Örtofta. Nu tittar vi på ett upplägg för en förstudie, som vi hoppas kunna fatta beslut om under hösten 2021, säger Peter Ottosson, projektledare på Kraftringen.

De företag som går i frontlinjen och är de första som investerar i ny teknik tar en ekonomisk risk.

– Därför finns både i Sverige och EU innovationsstöd för den som vill ta den risken, säger Lovisa Björnsson.

© Anläggningsvärlden 2021.
info@anlaggningsvarlden.se