I södra halvan av Sverige kan skogen bli mindre produktiv i ett varmare och torrare klimat, medan den längre växtsäsongen kan öka produktiviteten längre norrut. Det visar en studie från SLU som bygger på satellitdata som speglar växtlighetens fotosyntes och meteorologiska data från 2000-talet.
Troligen har skogens tillväxt på många håll i norra Europa redan begränsats av torka under de senaste åren. Det här kan påverka hur mycket råvara skogen kan förse oss med i framtiden och också andra ekosystemtjänster som kolinlagring.
Det norra barrskogsbältet värms upp snabbare än många andra delar av planeten, och det finns förhoppningar om att skogarna i Sverige kan dra nytta av en längre växtsäsong. Men det är också väl känt att torka och hög temperatur kan skada träd och minska deras tillväxt. Så hur kommer våra skogar att påverkas av ett ändrat klimat? Giulia Vico och Guiomar Ruiz-Pérez på SLU har gjort en storskalig analys som visar att känsligheten för ökad temperatur har varierat i olika delar av Sverige, Norge och Finland under senaste åren.
Forskarna har kombinerat meteorologiska data med satellitdata som visar hur mycket ljus i vissa våglängder som absorberas av vegetationen – ett indirekt mått på fotosyntesen. Det används ofta för att skatta produktiviteten hos växtlighet. Under den period som har studerats (2000–2015) har produktiviteten i skogen varierat mellan olika år.
Generellt sett minskade produktiviteten under varmare år i torra lägen i södra halvan av studieområdet (upp till ca Skellefteå), medan den ökade i blötare lägen i norr. Men det finns undantag – platser i söder där produktiviteten påverkades positivt och platser i norr där den påverkades negativt. Troligtvis beror detta på lokala förhållanden såsom jordegenskaper; särskilt viktiga är jordar som kan hålla kvar mycket vatten, eftersom de kan buffra under torra och varma perioder.
Enligt analysen är det torka som är den troligaste förklaringen till att produktiviteten minskar, åtminstone i vissa regioner.
Så länge träden har tillgång till vatten kan de ha klyvöppningarna öppna, ta upp koldioxid och hålla fotosyntesen i gång. När det är torrt kan trädet stänga klyvöppningarna för att minska risken för skador på det rörsystem som transporterar vatten genom stammen. Men då kommer det heller inte in någon koldioxid och trädet kan inte bygga upp biomassa. Stängda klyvöppningar betyder också att trädet inte kan kyla ner sig med hjälp av avdunstning. Vid hög värme kan detta ge torkskador.
Att träd kan påverkas negativt av hög temperatur och torka är inte nytt. Flera studier har visat att torrt och varmt väder har negativ påverkan på skogar, särskilt i norra Nordamerika. Men vad som gäller i norra Europa har varit mer oklart. Här finns det rapporter om positiva effekter av klimatförändringen, men också bevis på att träd gulnar, tappar blad eller till och med dör. Det som gör SLU-studien särskilt intressant är att den ger en bild av hur känslig skogen är i hela Norden.
Statistiska analyser har sin begränsning, men de kan peka ut vilka regioner som verkar vara mest känsliga och hjälpa forskare att prioritera. Nu behövs en närmare undersökning av processerna genom detaljerade observationer och experiment. Med den kunskapen kan vi anpassa skogsskötseln till de nya förhållandena .
– Genom att titta på vad som har hänt de senaste åren blir det tydligt att man börjar se negativa effekter av klimatförändringen också i stora delar av norra Europa. Visst kan ett varmare klimat hjälpa till att öka produktiviteten i vissa områden, men vi kan också förvänta oss att stora regioner kommer att drabbas negativt, säger Giulia Vico.
© Anläggningsvärlden 2020.
info@anlaggningsvarlden.se
