Spridningen av coronaviruset har redan fått stora effekter för samhällsekonomin. Restriktioner från myndigheter och företag i kombination med hushållens försiktighetsåtgärder och agerande har redan lett till ekonomiska problem och varsel i många branscher relaterade till transport, turism och besöksnäring.
De internationella börserna har fallit kraftigt. Utraderade förmögenheter i kombination med den stora osäkerheten om hur omfattande utbrottet kommer att bli i slutänden, sänker hushållens vilja och förmåga till investeringar och konsumtion. OECD har redan reviderat ned prognosen för den globala tillväxten och i Sverige har flera bedömare gjort detsamma gällande den svenska ekonomin.
Beroende på hur stor spridningen blir, kan de negativa effekterna på ekonomin bli ännu mer omfattande. Lägre konsumtionstillväxt, högre arbetslöshet och fortsatt svag börsutveckling är sannolika konsekvenser. Jens Linderoth och Jenny Ingelström, båda analytiker på Navet Analytics, har gått tillbaka och tittat på tidigare krisår och studerat vilka sektorer inom byggmarknaden som drabbats hårdast.
– Vi har lärt oss en hel del från tidigare stora kriser och kan därför se mönster i beteende, som våra kunder på bygg- och fastighetsmarknaden kan ha stor nytta av när det gäller att hantera framtiden, säger Jens Linderoth.
Effekterna av finanskrisen 2007-2008 innebar att husbyggnadsinvesteringarna minskade med över 30 procent under perioden 2006-2009. Även skuldkrisen 2012 innebar kraftigt minskade investeringsvolymer. Nedgången var bredbaserad, men de negativa effekterna var särskilt stora för bostadsbyggandet samt kontors- och handelslokaler. Exempelvis mer än halverades bostadsbyggandet under 2006-2009 och under skuldkrisåren 2011-2012 föll det med 20 procent.
– I kristider blir både hushåll och företag försiktiga och skjuter fram stora investeringsbeslut, vilket får effekt på känsliga sektorer som bostäder och privata lokaler. Nyproduktionen av småhus är en sektor som brukar reagera väldigt tidigt i sådana här kriser, säger Jenny Ingelström.
Psykologiska effekter, lägre tillväxt och högre arbetslöshet i kombination med vad historien har lärt oss pekar på att det är främst bostäder och privata lokaler som kommer att drabbas hårdast på byggmarknaden medan offentliga lokaler bedöms klara sig bättre, även om det inte är helt osannolikt att en större nedgång är att vänta av de totala husbyggnadsinvesteringarna beroende på utvecklingen framöver. Varje kris är unik och kommer i ett läge där de rådande förutsättningarna är olika.
För Sveriges del inträffade krisen i ett läge där tillväxten redan bromsat in kraftigt, samtidigt som räntevapnet saknas och mycket av människors förmögenheter har varit koncentrerade till börsen, vilket gör att den ekonomiska effekten blir stor och möjligheten till snabba åtgärder kan vara begränsad.
© Anläggningsvärlden 2020.
info@anlaggningsvarlden.se
