Om traktdirektivet följer standardiserade mallar, kan både kvaliteten och prestationen i skogsbruksåtgärderna bli bättre.
En ny undersökning visar att brister i traktdirektiven är ganska vanliga och medför att detaljplanering och utförande riskerar att inte hålla måttet. Resultatet är förluster i prestation och kvalitet. Nu föreslår Skogforsk en standardmall för att minska problemen.
– De här bristerna kan ge både kortsiktiga och långsiktiga effekter, t.ex. missnöjda kunder och markägare, bristande hänsyn och onödigt merarbete, säger drivningsspecialisten Anders Mörk som tillsammans med kollegan Petrus Jönsson gått igenom 180 traktdirektiv från nio skogsföretag.
Analysen visar att direktiven ser väldigt olika ut. De är inte alltid logisk uppbyggda och det är vanligt att information saknas. Men med en standard i form av en mall skulle man kunna kvalitetssäkra traktdirektiven samtidigt som användandet förenklas, föreslår forskarna:
– Det skapar förutsättningar för att avgörande information verkligen når fram till utföraren, säger Anders Mörk. Det bör i sin tur förbättra kvaliteten och prestationen i skogsbruksåtgärderna – men framförallt minska risken för allvarliga fel!
Nästa utvecklingssteg är ökad automation i registrering av utförda åtgärder, samt styrning av maskinfunktioner. Det kommer kräva att traktdirektivet knyts direkt till maskinens styr-och informationssystem. På längre sikt till en förarlös maskin, men redan inom kort till dagens maskiner.
– Vi är högst sannolikt på väg dit, spår Anders Mörk. Precis som vid apteringen kommer fler och fler funktioner att skötas per automatik av maskinen. Och föraren kommer automatiskt få instruktioner från maskinen om vilka moment som ska utföras vid olika tillfällen. Till exempel vilken hänsyn som ska tas, hur hårt skogen ska gallras, var i terrängen basstråket ska ligga eller de exakta positionerna för olika virkesvältor. Och då kommer en standard att vara en förutsättning.
© Anläggningsvärlden 2017.
info@anlaggningsvarlden.se
