
Statens vegvesen (norska Trafikverket) har infört ny mätteknik som ger detaljerad kunskap om vägens bärförmåga och struktur utan att stoppa trafiken. Erfarenheten visar att data kan minska kostnader, öka återanvändningen och ge mer exakta underhållsåtgärder.
Genom ett nationellt mätprogram har Statens vegvesen kartlagt bärförmågan och strukturen för hela det nationella och europeiska vägnätet. Mätningarna kombinerar data från Rapid Pavement Tester (Raptor) och markradar, vilket ger en mycket bättre grund för att förstå varför skador uppstår och vilka åtgärder som faktiskt löser problemet.
– Tillsammans ger informationen oss ett bättre underlag för att hitta orsakerna till skador och välja åtgärder som löser det underliggande problemet, säger Per Otto Aursand, projektledare på Statens vegvesen.
Medan traditionella mätningar ofta ger punktmätningar, kan Raptor samla in kontinuerliga data över långa avstånd i upp till 80 km/h. Detta gör det möjligt att identifiera svaga områden tidigt och implementera åtgärder där behovet är som störst.
– Mätdata kan visa om utmaningarna beror på svagheter i vägstrukturen eller underlaget, dåligt ballastmaterial, tunna lager eller andra förhållanden under asfalten. På så sätt kan vi undvika kostsamma åtgärder som inte löser själva problemet, förklarar Per Otto Aursand.
På en sträcka av E6 i Troms var planen att genomföra omfattande förstärkningar längs hela sträckan efter att asfaltbeläggningen fått en kortare livslängd än väntat. Mätdata visade dock att problemen var koncentrerade till ett fåtal svaga punkter. Resultatet blev att projektet kunde gå från generella till riktade åtgärder. Kostnaderna minskade från 3,6 till 2,2 miljoner kronor, samtidigt som åtgärderna förväntas ge en längre livslängd.
”Bättre kunskap om vägbyggen gör det möjligt att arbeta mer förebyggande, förlänga livslängden och lägga pengarna där de gör störst nytta”
I E8 Storskreda–Kantones-projektet i Troms användes mätdata redan i detaljplanefasen. Data möjliggjorde prioritering av ytterligare undersökningar och tidigare planering. Resultatet blev att 43 procent av den befintliga vägytan kunde behållas och återanvändas i den nya vägen. Detta gav både ekonomiska och miljömässiga fördelar.
Tekniken kan också visa när återanvändning inte är rätt lösning. På E134 Våg–Ersland i Rogaland gick projektet ut på att undersöka om den befintliga vägen kunde breddas. Bärförmågamätningarna visade på omfattande svagheter i konstruktionen, och grävförsök bekräftade resultaten.

Undersökningarna avslöjade bland annat tjälbenägna massor och organiskt material under vägen. Slutsatsen blev att det var lämpligare att bygga en ny väg än att investera i en konstruktion med stora underliggande svagheter.
På E14 mellan Stjørdal och riksgränsen i Trøndelag har data använts i flera delprojekt. Raptor-mätningarna gjorde det möjligt att analysera långa sträckor utan omfattande punktmätningar och gav samtidigt viktig information om lagertjocklekar och vägkonstruktion. Detta ger ett bättre beslutsunderlag när nya åtgärder planeras och utformas.
– Bättre kunskap om vägbyggen gör det möjligt att arbeta mer förebyggande, förlänga livslängden och lägga pengarna där de gör störst nytta, säger Per Otto Aursand avslutningsvis.
Här kan du läsa fler nyheter inom vägunderhåll
© Anläggningsvärlden 2026
info@anlaggningsvarlden.se




