
Trot låg aktivitet inom bostadsbyggande på hemmamarknaden, fortsatte de svenska sågverken och pappersbruken att leverera stora volymer under fjolåret. Särskilt hösten var oväntat stark jämfört med föregående år. Förklaringen är exporten, där framförallt EU-marknaden spelar en viktig roll. Men USA:s nya tullar skapar frågetecken kring hur världshandeln kommer att påverka.
– Tvärtemot vad Donald Trump säger, är det orimligt att tro att USA kan lyckas bli självförsörjande på sågtimmer. Deras importbehov av trävaror från Kanada är idag cirka 25 procent av deras konsumtion. Kostnaden för import från kanadensisk produktion kommer troligtvis vara normerande, och de som tydligast kommer drabbas av om höjda tullar införs, blir därmed de amerikanska konsumenterna som får betala mer. För europeiska producenter blir effekterna mer otydliga, om ens några, säger Christian Nielsen, marknadsanalytiker för trävaror på Skogsindustrierna.
På marknaden för papper och massa ser dock läget annorlunda ut. Där finns generellt sett möjlighet för USA att helt förlita sig på den egna produktionen, och minska exporten till andra länder. Idag går 7 procent av den svenska exporten av massa till USA. För papper och kartong är notsvarande siffra 5 procent.
”Tvärtemot vad Donald Trump säger, är det orimligt att tro att USA kan lyckas bli självförsörjande på sågtimmer.”
– För svensk skogsindustris del är den amerikanska marknaden ungefär 5-10 procent av vår export, beroende på segment, och de nya tullarna lär endast få begränsad direkt påverkan. En eskalerande handelskonflikt gagnar dock inte någon, allra minst en exportberoende skogsnation som Sverige. Hela 92 procent av Sveriges produktion av papper och kartong exporteras, till exempel. De globala flödena av skogsindustriprodukter kan komma att styras om när USA:s höjda tullar införs, säger Christian Nielsen.
Den svenska skogsnäringens exportvärde uppgick till cirka 185 miljarder kronor, och står för cirka 9 procent av Sveriges totala varuexport.
I början av förra året var den svenska produktionen av trävaror lägre än 2023, men andra halvåret var överraskande starkt och man landade till slut på samma nivå som föregående år. I första hand var det exporten till Europa och länder som Egypten som hjälpte till att hålla uppe produktionen, trots en relativt låg aktivitet i byggbranschen i Sverige. Sanktionerna mot Ryssland, som en följd av landets invasion av Ukraina, har också påverkat råvarutillgången i Europa och ökat den europeiska efterfrågan på svenska trävaror.
– Vi såg en rekordlåg efterfrågan på den svensk trävarumarknad under fjolåret. För att bryta den trenden måste det till fler byggstarter och då spelar en fortsatt utveckling med lägre räntenivåer en viktig roll, förklarar Christian Nielsen.
På massasidan syns en återhämtning jämfört med 2023 med 2,4 procent, främst drivet av en fortsatt ökning av integrerad massa. Den kompenserar för minskningen av exporten av marknadsmassa. På lång sikt väntas dock tillväxten inom marknadsmassa vara mer robust och exporten som vuxit i betydelse över tid står idag för nästan 60 procent av den totala produktionen av massa. Förpackningssegmentet fortsätter vara ryggraden i den svenska produktionen.
Här kan du läsa fler nyheter inom skogsbranschen
© Anläggningsvärlden 2025
info@anlaggningsvarlden.se