Cirkulära massor blir verklighet i Helsingborg

Teststräckan har byggts inne på Nordvästra Skånes Rehållningsbolags område och består av: asfaltkross, bergkross, slaggrus respektive tunnelugnskalk (Petrit T-S). Alla delar har slutligen täckts av asfaltgranulat.Foto: Björn Schouenborg

Årligen fraktas stora volymer med byggavfall, slaggrus och restavfall till deponi. I ett nytt forskningsprojekt som leds av det statliga forskningsinstitutet RISE, ska göra det möjligt att återvinna och ge materialen ett nytt liv. Nyligen byggde man en så kallad testbädd i Helsingborg, bestående av fyra 27 meter långa avsnitt där de olika materialens långsiktiga prestanda och miljöpåverkan ska undersökas.

– De som utfört arbetet i Hesingborg, som en del av forskningsprojektet  är det kommunala renhållningsbolaget Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR). Teststräckan har byggts på deras anläggning och består av: asfaltkross, bergkross, slaggrus respektive tunnelugnskalk (Petrit T-S). Alla delar har slutligen täckts av asfaltgranulat. 

– Vi är engagerade i projektet på grund av vår geografiska position och att vår anläggning tillåter den här sortens projekt. Det ligger helt rätt i tiden med återvunnet material och det rimmar väl med målen för massor enligt vår affärsplan, där målet är att materialåtervinna 80 procent av alla inkomna massor, säger Glenn Holmgren, marknadsspecialist på NSR.

Björn Schouenborg, projektledare på RISE, var på plats och följde arbetet. Han konstaterar att något liknande inte har gjorts tidigare. Så många olika material, så omfattande dokumentation i laboratorium och fält och med inplanerad uppföljning under kommande år är unikt.

”Vi räknar också med att resultaten kommer att driva på omställningen till mer hållbar stadsbyggnad och inspirera till liknande förändringar i andra sektorer”.

– Projektet har tidigare gjort såväl omfattande laboratorieanalyser som fullskaleförsök. De senare hos VTI, Väg- och Transportforskningsinstitutet i Linköping. Det är roligt att kunna ta de lärdomarna vidare och lägga fler pusselbitar på vägen mot mer cirkulära processer. Vi räknar också med att resultaten kommer att driva på omställningen till mer hållbar stadsbyggnad och inspirera till liknande förändringar i andra sektorer, säger Björn Schouenborg.

Projektet har för avsikt att följa upp de tekniska egenskaperna för respektive material, göra spårdjups/profilmätningar med primal under en treårsperiod och fallviktmätningar vid olika tider på året för att fastställa hållfasthet och styvhet. Målet är också att verifiera ERApave-modellen.

Kommande steg i forskningsprojektet är bland andra:

• Inkludera respektive material i konstruktions- och dimensioneringsunderlag. 

• Skapa bygghandledningar och checklistor för materialhantering. 

• Skapa samverkansnoder för att öka förståelsen och förtroendet mellan olika aktörer. 

• Ta fram beslutsstöd för kommuners hållbara upphandlingar

Det projektet fokuserar på nu är att möjliggöra användningen av de olika restmaterialen, genom att dokumentera materialens miljö-, klimat- och mekaniska egenskaper samt ta fram nya affärsmodeller. På så sätt skapas trygghet i användningen av restmaterialet. Projektet satsar också på utbildnings- och kommunikationsinsatser för branschaktörer och övriga relevanta målgrupper. 

– Vi vill skapa förutsättningar för att cirkulära material ska kunna användas i större utsträckning, minska brytning av nytt berg och göra det enkelt för beställare att ställa krav på användning av cirkulära material i upphandlingar, sammanfattar Björn Schouenborg. 

Här kan du läsa fler nyheter om infrastruktur

© Anläggningsvärlden 2024
info@anlaggningsvarlden.se