Sammantaget väntas investeringarna i den svenska anläggningsmarknaden minska med omkring två procent i år och nästa år och uppgår till 222 miljarder kornor under 2024, mätt i 2022 års prisnivå. Tunga infrastruktursegment som väg- och järnväg samt energianläggingar är nästan uteslutande orsaken till minskningen.
Investeringarna i sjöfartens farleder och hamnar samt VA-anläggningar ökar däremot. Under 2025 och 2026 vänder de totala investeringarna återigen upp med omkring sju respektive tre procent.
Enligt nya marknadsbedömningar från marknadsanalysföretaget Prognoscentret förväntas de totala investeringarna i infrastruktur minska under detta år och 2024, trots stora behov av både underhåll och ny infrastruktur. Ett ökat kostnadstryck, kapacitetsbrister, utdragna tillståndsprocesser, ekonomiskt pressade kommuner och politiska omprioriteringar påverkar takten i investeringarna negativt. De sjunkande investeringarna i energisektorn bidrar mest till den svaga utvecklingen.De sammanlagda nyinvesteringarna backar under detta och nästa år, men väntas uppåt igen under 2025 och 2026. Drift- och underhållsinvesteringarna utvecklas positivt fram till 2026 då de kommer minska något.
I september presenterade regeringen den nya höstbudgeten för budgetåret 2024. Investeringsplanen för Trafikverket visar att investeringarna i vägar och järnvägar minskar i reala termer under nästa år. I takt med den svenska ekonomin försvagas ytterligare i år reviderar Prognoscentret ned väg- och järnvägsinvesteringarna för 2023 och 2024. Jämför man med det föregående prognostillfället justeras däremot investeringarna på energiområdet upp för 2024 och 2025. Det beror på de ökade satsningarna inom vindkraften men även inom eldistribution och elnät.
– Våra beräkningar visar att den långsiktiga nationella planen för transportinfrastrukturen indikerar betydligt högre satsningar än vad regeringens budget fram till år 2026 föreslår. Slår man ut det på åren 2022-2026 är nyinvesteringarna 3 miljarder lägre och underhållet 1,5 miljarder lägre per år för vägar och järnvägar sammantaget, jämfört med målet i nationell plan och omräknat till jämförbara prisnivåer, säger Mårten Pappila, marknadsanalytiker på Prognoscentret.
Mot bakgrund av Sveriges låga statsskuld samt möjligheten att finanspolitiken blir mer expansiv när väl inflationen sjunker tillbaka förväntar sig Prognoscentret ökade satsningar på infrastruktur från regeringen 2025 och framåt. I grunden är anläggningsmarknaden en bransch med goda tillväxtförutsättningar framöver skriver Prognascentret i marknadsanalysen.
Segmentet för järn- och spårvägsanläggningar kommer från en period av höga investeringsnivåer under åren 2019-2022. I slutet av 2022 beslutade den nuvarande regeringen att avbryta planeringen av ett sammanhängande system av nya stambanor för att i stället skynda på järnvägsutvecklingen i norra Sverige.
För energisektorn väntas de samlade nyinvesteringarna samt satsningarna på drift- och underhållsåtgärder uppgå till 58 miljarder kronor under 2023, vilket gör sektorn till det största segmentet på anläggningsmarknaden. Trots den investeringsvilja, aktivitet och reformering av energiområdet som råder väntas utvecklingen avta under 2023 och 2024. Det beror i huvudsak på att vindkraftens utbyggnad minskar under dessa år.
Under åren 2025 och 2026 väntas återigen en relativt kraftig tillväxt i energirelaterade investeringar och då främst inom elnätsutbyggnaden och vindkraften.
Investeringar i farleder och hamnar ökar kraftigt med totalt 50 procent under perioden 2023-2025. Ökningen sker inom såväl privata och kommunala hamnar som inom statens farleder och övrig marin infrastruktur. Höstens budgetproposition och Trafikverkets budget visar att både Trafikverket och Sjöfartsverket får ökade medel under perioden fram till år 2025. I ett längre perspektiv finns förutsättningar för ytterligare tillväxt, men det förutsätter att man i högre grad enas om en nationell strategi, samt att lokala och regionala hamnar i större utsträckning samarbetar.
Investeringarna i kommunaltekniska anläggningar har successivt ökat de senaste sju åren, främst till följd av en omfattande bostadsproduktion, men också till följd av ett pågående generationsskifte i landets vatten- och avloppsreningsverk och inte minst för att ersätta delar av ett åldrande ledningsnät.
Reinvesteringar i ledningsnätet har ökat trendmässigt men inte nått den nivå som krävs för en hållbar förnyelsenivå. I och med att förnyelsebehovet är stort, behovet av klimatsäkring vid översvämningar ökar och finansieringen sker via taxor pekar det mot en fortsatt tillväxt i reala termer under flertalet år framöver, skriver Prognoscentret i konjunkturrapporten för anläggningsmarknaden.
© Anläggningsvärlden 2023.
info@anlaggningsvarlden.se
