Efter flera år av stigande bygginvesteringar väntas ett förhållandevis kraftigt fall under nästa år innan byggmarknaden stabiliseras under 2024.
En giftig cocktail av skyhöga byggkostnader, utbudsstörningar, en annalkande energikris samt en inflation som kraftigt urholkar hushållens plånböcker förstärker avmattning som visade sig redan i våras. Riskerna för värre och mer utdraget förlopp är tydligt på nedsidan och utgången i cementfrågan kan naturligtvis förvärra situationen ytterligare. Det skriver analysföretaget Prognoscentret i en färsk analys av byggmarknaden.
Investeringarna i byggmarknaden sjunker kraftigt under nästa år då vi går in i en lågkonjunktur vilket innebär att bygginvesteringarna förväntas falla med 9 procent.
Under de närmaste åren kommer det inte byggas tillräckligt med bostäder utifrån det behov som finns. Prisnedgången på bostadsmarknaden får tillsammans med de ökade byggkostnaderna och ett lägre konsumtionsutrymme stora konsekvenser. Vi ser ett fall i igångsättningen av bostäder med 17 procent under året och ytterligare cirka 20 procent nästa år, säger Patric Lindqvist, affärsområdeschef på Prognoscentret.
Hushållen minskar också sina renoveringar kraftigt under innevarande år, minus 12 procent jämfört med 2021. Sjunkande reallöner, stigande byggmaterialpriser bidrar tillsammans med en lägre transaktionsvolym av bostäder till det stora tappet. De stigande energipriserna skapar dock incitament för hushållen att vidta energieffektiviserande åtgärder i sina bostäder, vilket dämpar nedgången både i år och nästa. Först 2024 ser hushållens renoveringar ut att börja öka igen.
Optimismen återfinns i prognoserna för lokalbyggandet. Den svenska tillverkningsindustrin går fortfarande starkt – trots att förväntningarna dämpats under sommaren – vilket tillsammans med den gröna omställningen driver på efterfrågan på nya produktionsanläggningar. Även behoven och investeringsviljan inom lager och logistikanläggningar är fortsatt stora och jämfört med vårens prognoser justeras nu nivåerna upp ytterligare för de här två byggtyperna.
När det gäller offentligt byggande i form av undervisningsbyggnader och vårdbyggnader väntas likaså en stabil utveckling. Den positiva utvecklingen drivs framför allt av de underliggande demografiska behoven men förstärks även av att investerare lägger om sina strategier i den osäkra ekonomiska utvecklingen samt att antalet anbud väntas öka i takt med ett lägre resursutnyttjande i entreprenadled.
Sammantaget ser vi på kort sikt en försämrad situation och konstaterar att den svenska byggmarknaden är starkt påverkad av den ekonomiska osäkerhet vi befinner oss i. På lite sikt bör dock de exogena chocker som nu präglar omvärlden ge vika och de grundläggande behoven åter ge byggmarknaden kraft.
© Anläggningsvärlden 2022.
info@anlaggningsvarlden.se
