Den 3-4 februari arrangerade Skogforsk konferensen Transport & Logistik på Hotell Infracity i Upplands Väsby.
Konferensen inleddes med att Lars Eliasson från Skogforsk berättade om skogsbrukets kostnadsutveckling. Skogsbruksindex har från att år 2000 legat på 2,3 sjunkit till strax under 2,0 år 2019.
Underhållskostnaderna för skogsbilvägar ökade kraftigt under det första decenniet. Sedan 2008 har nybyggnad och upprustningskostnaderna ökat. Lars Eliasson konstaterar också att de totala transportkostnaderna för skogsbruket ökar. Det är för tidigt att se effekterna av de tyngre fordonen.
Näste talare var Tomas Johansson, verksamhetsutvecklare på SCA. Han konstaterar också att kostnaderna för underhåll och nybyggnad av skogsbilvägar har ökat kraftigt de senaste åren.
Tomas Johansson efterlyste mer forskning från Skogforsk och anser att det är mycket bra att Skogforsk nu fått igång en vägverksamhet.
– Skogforsk kan bidra med vetenskaplighet och vi från skogsföretagen med operativa resurser såsom maskiner, grus, vägar och så vidare, säger Tomas Johansson.
Därefter var det dags för Torsten Wiborgh, ansvarig för Sveaskog Förvaltning AB att berätta om hur det statliga skogsbolaget bygger och underhåller broar. Efter Trafikverket är Sveaskog Sveriges största väghållare med ett totalt vägnät på 4.300 mil varav 375 mil är samfälld väg.
Torsten Wiborgh berättade att Sveaskogs vägnät är ganska utspritt över landet med övervikt Södra bergslaget och Götaland.
– Med BK4 i antågande är det hög tid att se över broarna på landets skogsbilvägar. De har i decennier haft en undanskym tillvaro och historiskt finns det många ”hitte-på-lösningar” som kanske inte klarar de allt tyngre lastbilarna eftersom att man redan idag kör på säkerhetsmarginalen, konstaterar Torsten Wiborgh.
Joel Persson, entreprenörs- och transportutvecklare på Södra berättade om att det tagits fram en branschgemensam klassning av alla skogsbilvägar i Götaland. Projektet har finansierats av de nio största skogsaktörerna i Götaland och Biometria utför en opartisk klassning. Syftet med den branschgemensamma klassningen är effektivare transporter, säkra virkesflödet till industrin och att förbättra lastbilsförarnas arbetsmiljö.
Daniel Noreland på Skogforsk visade på skillnaderna för 64, 70 och 74-tonsekipage. Han förklarade att om 70-tonsekipagen skall vara lönsamma jämfört med 64 tonsekipage krävs att 50-70 procent av körningarna kan göras på BK4-väg.
”Vi har under tio år arbetat med att studera och testa HCT-ekipage upp till 90 ton vid landsvägskörning mellan Överkalix och Piteå, och nu är vi redo för nästa etapp.” Lena Larsson, projektledare Volvo Lastvagnar.
Slutsatserna blir att det krävs mer BK4 och mycket talar för att 8 axlar och 70 ton i praktiken är optimalt. Längre fordon skulle öka möjligheten att utnyttja bruttovikten. Längre fordon kan också utnyttja aerodynamiska förbättringar. Även pålitliga kranvågar är viktigt.
Lena Larsson, projektledare på Volvo Lastvagnar pratade om projektet ETT (En trave till) och hur framtiden ser ut för 4-travarsbilarna. Lena Larsson berättade även om ETT generation 3 där målet är att ta fram ekipage på mellan 90 och 100 ton. (se Anläggningsvärlden 10/19).
Matts Karlsson, professor på Linköpings universitet berättade om forskningsprojektet ETTaero2 – aerodynamisk utformning av tunga timmer- och flisfordon.
– Syftet med projektet var att undersöka, utveckla samt verifiera aerodynamisk utformning av timmerbilar och flisbilar som är tyngre än dagens fordon.
– Det är förvånande hur lite man gjort för att minska luftmotståndet på lastbilar. Enkla sidokjolar på ekipagen gör stor skillnad, säger Matts Karlsson.
Inom forskningsprojektet har det visat sig att även olika former av sidotäckning minskar luftmotståndet avsevärt och man kommer nu använda vunnen kunskap till att genomföra vägprov med olika aerokit.
Magnus Landberg på Landberg Solutions AB berättade om ett nytt flexibelt ställdon som kan minska luftmotståndet ytterligare. Ställdonet är tänkt att användas som en bankförskjutare och består av en hydraulisk cylinder med en frikopplingsbar kolv.
Ställdonet/Bankförskjutaren kan användas på flera sätt. T.ex. genom att ställa ihop stakarna när man kör utan last kan bränsleförbrukningen minska med 5 procent. En annan fördel att man kan minimera gapet mellan travarna för att minska luftmotståndet. Man kan också dra isär travarna för att kontrollera röta och vid avlastning.
Oskar Gustavsson och Aron Davidsson på Skogforsk berättade om att det finns stora summor att spara med bättre transportplanering.
Henrik Sakari, kundförsörjningschef på SCA berättade om vikten av proaktiv flödesplanering. Slutligen förklarade Anna Högvall på Biometria hur Viola3 kan sänka logistikkostnaderna.
© Anläggningsvärlden 2020.
per@anlaggningsvarlden.se
