Det är stor risk att det kan behövas ytterligare hänsyn vid skogsavverkningsåtgärder under fåglars häckningsperiod, för att därmed undvika förbuden enligt artskyddsförordningen. Det menar Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket som gör en gemensam tolkning av EU-domstolens senaste dom om hur fågeldirektivet ska tolkas.
I början av augusti meddelade EU-domstolen ett förhandlingsavgörande i ett mål som handlar om förbud att utföra gallring och föryngringsavverkning i Estland under vilda fåglars häcknings- och uppfödningsperiod. Efter att Miljömyndigheten i Estland beslutat att stoppa avverkningarna under fåglars häckningsperiod har Högsta domstolen i Estland ställt ett antal frågor till EU-domstolen som rör tolkningen av delar av fågeldirektivet.
Nu har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket analyserat den aktuella domen.
– I och med domen har vi fått några förtydliganden, men domstolen svarar inte på hur förbuden i fågeldirektivet bör tolkas generellt, utan bara på frågorna i det prövade specifika fallet. Innebörden är att ökad hänsyn vid avverkningsåtgärder under fåglars häckningstid kan behövas för att undvika förbuden enligt artskyddsförordningen, säger Fredrik Hannerz, avdelningschef på Naturvårdsverket.
I bedömningen om ett förbud mot att avsiktligt döda fåglar eller avsiktligt förstöra eller skada deras bon eller ägg aktualiseras, ska anpassning av den skogliga åtgärden göras även om åtgärden inte påverkar en fågelarts populationsnivå.
”Innebörden är att ökad hänsyn vid avverkningsåtgärder under fåglars häckningstid kan behövas för att undvika förbuden enligt artskyddsförordningen”
– Vår tolkning av domen är att förebyggande åtgärder genom god planering och naturhänsyn blir allt viktigare. Genom anpassningar som exempelvis hänsyn till boträd och hänsynskrävande biotoper, så går det att undvika förbud mot avverkning. Vi kommer även behöva mer kunskap kring vad det kan innebära, säger Staffan Norin, avdelningschef på Skogsstyrelsen.
I domen slår EU-domstolen fast att det är förbjudet att döda vilda fåglar, förstöra eller skada deras bon eller ägg, samt att under vissa förutsättningar störa fåglar – oavsett syfte med den aktuella verksamheten. Domstolen menar att man genom att utföra en åtgärd, kan den som anses ha godtagit risken för att fåglar dödas eller störs eller att deras bon och ägg skadas.
I det estniska målet ansågs den risken ha godtagits när man kunde dra slutsatsen att den skog som skulle avverkas under fåglarnas häcknings- och uppfödningsperiod innehåller cirka tio häckande fågelpar per hektar.
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tolkar det däremot inte som att tio häckande fågelpar ska ses som en gräns för hur många fåglar som krävs för att man ska ha ansetts godtagit risken. Det måste bedömas från fall till fall utifrån vetenskapliga uppgifter och observationer av olika fåglar samt skogens typ och ålder.
– Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ska nu utifrån tolkningen revidera de gemensamma riktlinjerna för handläggning av artskyddsärenden. Myndigheterna ska även se över om det finns behov av ytterligare information och vägledning för den som ska avverka eller utföra andra åtgärder i skogen.
Här kan du läsa fler nyheter inom skogsbranschen
© Anläggningsvärlden 2025
info@anlaggningsvarlden.se
