Vilka metoder kan ge bättre data om skogen och vad för slags informationen kan man få fram som kan bidra till ett mer digitalt skogsbruk? De frågorna ska studien Skogliga fakta inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest ge svar på. SCA deltar och bidrar med 50 000 hektar mark som försöksområde.
Det har surrat rejält över SCAs skogar vid Laxsjön i nordvästra Medelpad de senaste månaderna. Här har SCA ställt 50 000 hektar skog till förfogande för studien Skogliga fakta.
– Den digitala utvecklingen är jätteviktig för SCA och för skogsbruket generellt och vi tycker att det är viktigt att ligga i framkant. Därför var det självklart för oss att erbjuda mark för den här studien. Man kan likna det vid en digital försökspark, säger Ola Kårén, SCAs skogsvårdschef.
Skogliga fakta fokuserar på att etablera nya metoder för skattning av skogen. Främst är tanken att utveckla metoder som använder laserskanning, satellitbilder och data som registrerats av skördare.
– Om vi får fram bättre data om Sveriges skogar kan det bidra till ett mer effektivt och miljövänligt skogsbruk. Det gäller t ex mer effektiv användning av råvara, maskiner och produkter från skogen, samt ge oss bättre precision och förutsägbarhet när det gäller planering och råvaruflöden, poängterar Magnus Bergman, skogsteknisk chef vid SCA.
All data som de olika skanningarna har gett använder nu forskarna som arbetar med Skogliga fakta för att kunna utveckla och utvärdera metoder som kan användas för att extrahera information från data som är till mest nytta för skogsbruket.
– ”Den digitala utvecklingen är jätteviktig för SCA och för skogsbruket generellt och vi tycker att det är viktigt att ligga i framkant”, Ola Kårén, skogsvårdschef på SCA.
– När all data är insamlat kommer det att analyseras. Det kommer att ta ett tag men när det är klart kan vi säga mer om vilka metoder som kan ge mest användbar information, säger Johan Holmgren, forskare på SLU.
Metodstudiens resultat ska sedan kopplas ihop med en studie av data från skördare som ska göras. Flera skogsbestånd som ingår i de olika metodförsöken på SCAs mark, ska avverkas framöver.
– Vi har redan utrustat skördare med en särskild GPS som visar exakt var de kör. Då kan vi foga samman maskinernas data med de data vi får i skanningsförsöken, säger Magnus Bergman. Nästa steg blir att lägga till informationen vi får när stockarna passerar sågverkens röntgenutrustning där man mäter virkets egenskaper och ser vilka produkter stocken passar bäst för. På sikt skulle vi alltså kunna välja ut specifika träd till olika produkter – redan ute i skogen.
– Ju mer data vi har, desto fler möjligheter får vi att utveckla det digitala skogsbruket. Om vi t ex vet positionen på träden skulle vi kunna automatisera vissa åtgärder som markberedning och avverkning fortsätter Magnus.
Och med mer data om skogen skulle man också kunna anpassa skötseln av skogar ännu bättre så att man gör rätt åtgärd i rätt tid, vilket bl a ökar värdet på skogen, och kan ta bättre miljöhänsyn.
– På sikt kanske vi kan automatisera stort sett hela planeringsarbetet och inte behöva göra lika många mätningar i fält som vi gör i dag, utan kan sköta det mesta från kontoret, säger Ola och avslutar:
– I dag vet vi inte alla tillämpningar som är möjliga. Men genom att utveckla de digitala möjligheterna och kartlägga skogen så att vi får in ännu mer data om den, desto bättre kan vi knyta ihop skogen med industrin. Det ökar värdet på både skogen och produkterna. Och säkert kan mycket data även vara till nytta för fler än vi som bedriver skogsbruk.
© Anläggningsvärlden 2019.
info@anlaggningsvarlden.se
