Tallplantor som satts på hösten hade både sämre tillväxt, överlevnad och mer viltskador jämfört med plantor som sattes våren som följde. Betesskador redan under den första vintern är förklaringen till att de höstsatta plantorna släpar efter redan efter fem år efter att de planterades.
Det visar en fallstudie från Attsjö ett par mil öster om Växjö i Småland som undersökt hur plantering vid olika tidpunkter under hösten och den efterföljande våren påverkar tallplantornas utveckling och överlevnad. Studien är gjord som ett examensarbete inom ramen för FRAS-programmet.
Planteringen gjordes hösten 2020 och våren 2021. I maj 2021 gjordes en uppföljning som visade att de höstsatta tallplantorna hade betydligt mer betesskador och ytterligare mätningar gjordes hösten 2021 och 2022. I den uppföljande studien studien som gjordes i våren i år (efter fyra tillväxtsäsonger) mättes alla plantor igen.
”Överlevnaden hos de höstplanterade var omkring 60 procent och hos de vårplanterade 78 procent”
Studien visade att de höstplanterade tallarna hade drabbats av betydligt mer besesskador redan den första säsongen. En tillväxtsäsong efter planteringen var de plantorna som satts på våren både högre mindre drabbade av skador. Försprånget ökade med tiden och efter fyra tillväxtsäsonger var plantorna som sattes på våren 30-39 centimeter högre och 3-5 millimeter grövre vid basen. Bland de höstsatta plantorna var 30–32 procent kraftigt skadade av bete från klövvilt, och motsvande för plantorna satta på våren 22 procent.
Överlevnaden hos de höstplanterade var omkring 60 procent och hos de vårplanterade 78 procent. En annan svensk studie av planteringstidpunkt har visat att plantor satta i augusti hade bättre tillväxt än plantor satta på våren. Denna handlade dock om gran, som inte betas av klövvilt i samma utsträckning.
I rapporten från studien betonas att detta är en fallstudie som skulle behöva upprepas på nya lokaler. Det är möjligt att betestrycket i Attsjö är ovanligt högt, och att höstplantering kan vara ett bra alternativ om skadenivån skulle vara lägre. Enligt Karolina Forsén, forskare på SLU, är det därför angeläget med fortsatta studier av planteringstidpunktens betydelse.
Här kan du läsa fler nyheter inom skogsförvaltning
© Anläggningsvärlden 2025
info@anlaggningsvarlden.se
