Produktionsskogar känsligare för torka

En ny studie från Lunds universitet visar att naturliga skogar i Sverige klarade torrsommaren 2018 bättre än produktionsskogar. Foto: Per Eriksson

Den torra sommaren 2018 var ett hårt slag mot Sveriges skogar. Allra hårdast drabbades den brukade skogen. Det visar en färsk studie från Lunds universitet. 

De nordliga så kallade boreala skogsekosystemen förutspås uppleva sommartorka betydligt oftare i framtiden. Klimatförändringarna kan utgöra ett hot mot skogarnas hälsa och förmåga att binda kol. Huvuddelen av skogarna i Sverige består av så kallade produktionsskogar med låg trädslagsdiversitet. 

Bara en mindre del består av primärskogar eller urskogar – naturliga skogar som sett en liten påverkan av människor. Fram tills nu har det varit okänt hur de obrukade primärskogarna  och de skötta sekundärskogarna reagerar på torka.

Men i en färsk studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Enviromental Research Letters har ett forskarlag, lett från Lund, kartlags hur torkan 2018 slog mot de olika skogstyperna.

– Vi använde en unik karta över primärskogar i Sverige och undersökte om där kunde vara någon skillnad i hur dessa skogar och kringliggande sekundärskogar påverkades av torkan 2018. Resultaten visade att skötta sekundärskogar i Sverige var mer påverkade av torkan än vad naturliga primärskogar var, säger Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.

I studien använde forskarna satellitbilder och en karta som visar över 300 obrukade skogar i Sverige. Genom att analysera ett högupplöst vegetationsindex över dessa och över buffertzoner runt de obrukade skogarna, som representerar de brukade skogarna med liknande miljö och torka som 2018, kunde forskarna få en bild av hur den torra sommaren 2018 slog mot de olika skogstyperna.

Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet. Foto: Johan Joelsson.

– Att primärskogarna var tydligt mindre påverkade av torkan leder till en mängd intressanta följdfrågor om vad det är som skapar denna skillnad. Det skulle kunna vara trädens generellt högre ålder och storlek som kanske ger djupare rötter och diversitet. Eller att det finns mer vatten i dessa ekosystem, kanske till följd av att de inte är dikade. Men just nu har vi ingen aning om vad som gör primärskogarna mer stabila under torka, säger Julika Wolf, tidigare naturgeografiforskare, nu konsult inom kartografi och spatial analys.

Obrukade skogar är ovanliga i Sverige och i Europa. De representerar de mest orörda skogarna som finns och ger en bild av naturen och hur de fungerar utan större direkt mänsklig påverkan. Enligt forskarna vid Lunds universitet är de mycket viktiga för att förstå hur miljöförändringar och mänsklig aktivitet påverkar olika ekosystem och deras processer.

– Studien är ett bra exempel på hur vi använder dessa primärskogar i vår forskning. I det här fallet ser vi att de är stabilare under torka jämfört med sekundärskogarna som utsatts för ändringar som hyggen, plantering, markberedning och dikning, vilket leder till ändringar i marken och av vegetationen, säger Anders Ahlström.

Förutom Lunds universitet har Wuhan University och Lawrence Livermore National Laboratory deltagit i arbetet.

© Anläggningsvärlden 2023.
info@anlaggningsvarlden.se