Många städer har en målsättning om att öka andelen resor med cykel, även vintertid. För att främja ett ökat cyklande och samtidigt minska antalet cykelolyckor, där en av de främsta orsakerna är halka, är det viktigt med en bra vinterväghållning av cykelvägar.
En alternativ vinterväghållningsmetod som vuxit fram kraftigt den senaste tiden, parallellt med traditionella metoder är ”sopsaltmetoden” där en sopvals röjer bort snön och halkan bekämpas med saltlösning, torrt eller befuktat salt.
Enligt forskningsledare Anna Niska på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI är de flesta positiva till sopsaltning där det testats.
– På minuskontot finns att cyklarna rostar mer, det är inget att sticka under stol med. Men de cyklister vi har intervjuat tycker att det är nackdel man får leva med, eftersom de positiva effekterna är mycket större.
Forskning visar också att sopsaltningen minskar cykelolyckorna. Enligt en ny studie har antalet cykelolyckor legat konstant, trots att antalet cyklister ökat kraftigt på de sopsaltade cykelvägarna.
– Det innebär att risken per cyklist därmed minskat. Det har funnits misstankar om att olyckorna på cykelbanor ökar när man sopsaltar eftersom det lockar fler att cykla. Men det totala antalet olyckor var så få att det är svårt att se den här effekten, säger Anna Niska.
”Studierna visar att sopsaltning gör det möjligt att även vintertid uppnå barmark på cykelvägarna” Anna Niska, forskningsledare på VTI
En slutsats som Anna Niskas forskning visar är att grus på cykelbanorna snarare ökar än minskar olyckorna. En annan studie från VTI visar samtidigt att 10 procent av olyckorna på cykelbanor beror på gruset.
Linköpings kommun var först ut med sopsaltning av cykelvägar redan 1999. Idag pågår försök från Umeå i norr till Malmö i söder med en stor variation av utrustningar och strategier. VTI har sedan vintern 2013/14 utvärderat metodens tillämpning på cykelstråk i Stockholm.
Studierna visar att sopsaltning gör det möjligt att även vintertid uppnå barmark på cykelvägarna och därmed en högre friktion än på cykelvägar som plogas och sandas.
Spridning av saltlösning med spraymunstycken, dysor, ger en jämnare spridning över ytan medan en tallriksspridare är att föredra vid låga temperaturer och stora nederbördsmängder då större saltmängder kan behövas. Saltningen görs med fördel i preventivt syfte, innan förväntad nederbörd, för att cykelvägen ska klara lägre temperaturer och nederbörd innan tillfrysning sker. En effektiv borstning som tar bort så mycket vätska som möjligt från ytan, medför att saltgivan kan minskas. Även om den utrustning som används utvecklats över åren, finns fortfarande en förbättringspotential.
© Anläggningsvärlden 2019.
info@anlaggningsvarlden.se
