Det har blivit mer gamla träd i de svenska skogarna sedan landets skogspolitik förändrades i början av 1990-talet. Det viar en vetenskaplig studie som bygger på SLU Riksskogstaxeringens data från de senaste 100 åren. Enligt studien är det i första hand träd äldre än 180 år som ökar.
Ända sedan 1923 har Riksskogstaxeringens fältinventerare räknat trädens ålder med hjälp av årsringarna. Nu visar en ny forskningsstudie att det har blivit mer träd utanför de formellt skyddade områdena inom årsspannet 180–239 år sedan slutet av 1980-talet. Även träd över 240 år ökar.
Fram till mitten av 1950-talet skedde en kraftig minskning av gamla träd då det ofta var grova träd som avverkades. Fram till 1980-talet fortsatte minskningen genom att gamla skogar började kalhuggas. Därefter har trenden vänt. Forskningsstudien bygger på data från över 380.000 träd, varav 140.000 träd undersöktes under 1920-talet.
— Redan för 100 år sedan tyckte man att det var viktigt att ta reda på hur gamla träden var, men då var syftet att ha koll på tillgången till virke och bränsle, säger Jonas Fridman, forskningsledare vid SLU och en av författarna bakom studien. Idag vet vi att gamla träd har ett stort värde även för den biologiska mångfalden i skogen.
”Ju fler gamla träd vi har, desto fler träd utvecklar strukturer gynnsamma för den biologiska mångfalden”
— Den tolkning vi landat i är att flera faktorer tillsammans förklarar ökningen av gamla träd, men främst en förändrad skogspolitik och skogscertifieringens regelverk, säger Per Milberg, adjungerad professor i ekologi vid Linköpings universitet som också varit med och gjort studien.
Den skogspolitik som infördes under 1990-talet brukar karaktäriseras genom frihet under ansvar och virkesproduktion och miljö som jämställda mål. Under samma period började skogscertifieringar som FSC och PEFS att få genomslag och de stod för detaljerade mål och regler, bland annat om att lämna hänsyns- och naturvärdesträd samt att sydda gamla skogar. Däremot lämnade skogslagstiftningen frihet åt skogsägarna att fatta egna beslut om skogsskötseln.
Enligt forskarna är ett viktigt påpekande att gamla träd i sig inte behöver vara en värdefull livsmiljö, men med åldern utvecklar de egenskaper, t.ex rötade och ihåliga träd eller högstubbar, som är gynnsamma för många arter i skogen.
— Ju fler gamla träd vi har, desto fler träd utvecklar strukturer gynnsamma för den biologiska mångfalden, säger Per Milberg.
Studien har gått att genomföra tack vare att uppgifter om åldersbestämda träd från 1920-talet nyligen har digitaliserats.
Här kan du läsa fler nyheter inom skogsmiljö
© Anläggningsvärlden 2025.
info@anlaggningsvarlden.se
