Statens vegvesen (Norska Trafikverket) skärper kraven på utsläppsfria byggarbetsplatser. Nu ska i princip all masstransport ske utan CO2-utsläpp. .
Den 27 juni 2024 skrev vägdirektör på Statens vegvesen Ingrid Dahl Hovland och Øivind Larsen, vd på Veidekke på miljardkontraktet för Ring 1. I kontraktet förbinder sig Veidekke att transportera bergmassorna från vägprojektet med eldrivna lastbilar. Detta blir nu regeln i alla nya stora utvecklingskontrakt för Statens vegvesen.
– Växthusgasutsläppen inom transportsektorn måste minska, och då måste vi också minska utsläppen från byggarbetsplatser. Transporter av material från vägprojekt står idag för stora utsläpp av växthusgaser. Med ett nytt krav på utsläppsfria masstransporter når Statens vegvesen en ny stor milstolpe i sitt arbete med att göra byggarbetsplatser utsläppsfria, säger Norges transport- och kommunikationsminister Jon-Ivar Nygård.
Statens vegvesen ska transportera 150.000 ton bergmassor i arbetet med att sänka Hammersborgstunneln med upp till tio meter för att säkra regeringskvarteret mot terror. Den svarta skiffern körs ut med elektriska semitrailerdragare tre kilometer genom Oslos centrum från bygggropen i regeringskvarteret förbi Oslo S och ner till Grønlikaia vid Oslofjorden. Under 2025 ska 7.000 lastbilslaster transporteras.
– Kravet på utsläppsfria masstransporter är viktigt för att nå målet om 55 procents minskning av koldioxid före 2030, säger John Atle Haugland, direktör för kontrakt och marknad på Statens vegvesen, Utveckling.
”Kravet på utsläppsfria masstransporter är viktigt för att nå målet om 55 procents minskning av koldioxid före 2030”.
Trots kraven på utsläppsfria transporter var intresset i branschen bra när det krävande jobbet utlystes. Detsamma gäller för E134 Oslofjord-förbindelsen, byggfas 2, E134 Røldal-Seljestad i Vestlands län och E6 Megården-Sommerset i Nordland. Det är alla vägprojekt där det norska vägverket har satt stränga krav för att minska koldioxidutsläppen av växthusgaser.
– Vi måste ha ett nära samarbete med branschen för att nå klimatmålen. Jag tycker att entreprenörerna svarar bra på våra klimatkrav, säger John Atle Haugland.
Beräkningar visar att utsläppen av växthusgaser från masstransporter i de stora vägprojekten i det norska vegvesenet står för en tredjedel av de direkta utsläppen. Att minska utsläppen från lastbilar och anläggningsmaskiner är åtgärden med de mest prisvärda klimatsänkningarna.
Från 2024 skärptes klimat- och miljökraven i regelverket för offentlig upphandling i Norge. Hänsyn till klimat och miljö ska vägas med minst 30 procent. Statens vegvesen har nu reviderat handlingsplanen för att minska de direkta utsläppen av växthusgaser från utvecklingsprojekt. Byggherren tar därmed ett steg längre genom att införa nollutsläppskrav för masstransporter.
– Det är en sak att ladda ellastbilar och anläggningsmaskiner i Oslo och andra centrala områden. Hur är det med vägprojekt utanför allfartsvägarna där det är långt från elnätet?
– En rapport från Norconsult från 2023 visar att detta oftast är lösbart i våra planerade vägprojekt. Vi har kraftledningar i hela landet. Batteribanker kan komplettera där det inte finns tillgång till el längs hela sträckan. Vi kan också använda biogas, säger klimatrådgivare Per Fjeldal på Statens vegvesen.
Statens vegvesen följer upp Stortingets beslut 2024 om att alla nya tunga fordon ska vara utsläppsfria eller köras på biogas från 2030.
– Hur är det med andra anläggningsmaskiner än lastbilar och dumprar?
Marknaden kan inte leverera stora elgrävmaskiner på runt 50 ton, vilket är viktigt för en effektiv drift. Jag har en tro på att utvecklingen kommer att fortsätta, så att vi löser det här om några år, säger Per Fjeldal avslutningsvis.
Här kan du läsa fler nyheter inom hållbara transporter
© Anläggningsvärlden 2025
info@anlaggningsvarlden.se
