Halm blir bioetanol

halmbal

Nu kan teknik för att behandla avloppsvatten användas till att producera bioetanol från jordbruksavfall. Det är möjligt tack vare en unik membranreaktor utvecklad av Amir Mahboubi Soufiani, som nyligen försvarade sin avhandling inom resursåtervinning vid Högskolan i Borås.

I avhandlingen ”Immersed flat-sheet membrane bioreactors for lignocellulosic bioethanol production” beskriver han sitt doktorandprojekt där han fokuserade på två processer; en som behandlar avloppsvatten där produkten är renat vatten. Den andra handlar om andra generationens bioetanolsproduktion, något som uppmuntras i EU:s direktiv om att öka andelen förnybara biobränslen.

Det finns många fördelar med det. Till exempel kommer substraten, alltså råmaterialet, från en restprodukt. I min studie kommer det från jordbruk och odling av vete. Det gynnar planeten att inte använda ett råmaterial som skulle kunna användas till mat eller djurfoder.

Amir Mahboubi Soufiani använde halm – en rest som blir över när vete skördas. Med hjälp av jäst omvandlas halmen till etanol (Restprodukter från jord- och skogsbruk kallas lignocellulosiskt avfall).

– För varje kilo vetekorn som skördas återstår 1,3–1,4 kilo halm, som för närvarande antingen bränns eller förvandlas till biobränsle. År 2019-2020 kommer 2 175 miljoner ton vete att ha skördats över hela världen. Men det här är råvaror med stor potential – inte avfall, förklarar Amir Mahboubi Soufiani.

Fram till nu har processen att framställa andra generationens bioetanol fört med sig tekniska och ekonomiska utmaningar. Dessa har Amir Mahboubi Soufiani löst genom att använda processen för att behandla avloppsvatten.

– Genom att slå samman två metoder har vi ökat produktiviteten och avkastningen och samtidigt minskat volymen, antalet steg och även miljöavtrycket, säger Amir Mahboubi Soufiani.

Dessutom har han utvecklat en helt ny teknisk lösning: Ett nytt membran. Membran fungerar som ett filter där det är möjligt att behålla det som är önskvärt inuti reaktorn och filtrera ut resten. Det nya membranet gör att processen kan skräddarsys så att den önskvärda produkten kommer ut så fort som möjligt och dessutom är ren och högkoncentrerad. Genom detta har han även öppnat upp för nya användningsområden för membranreaktorer utöver behandling av avloppsvatten.

© Anläggningsvärlden 2020.
info@anlaggningsvarlden.se

Amir Mahboubi Soufiani Doktorand A1 Akademin för textil, teknik och ekonomi (inklusive Textilhögskolan) Sektionen för resursåtervinning och samhällsbyggnad AMSO.
Amir Mahboubi Soufiani, Doktorand A1. Akademin för textil, teknik och ekonomi (inklusive Textilhögskolan) Sektionen för resursåtervinning och samhällsbyggnad AMSO. Foto: Högskolan i Borås.