Idag är EU:s största förnybara energislag bioenergi, men många klimatstrategier fokuserar i första hand på utveckling av andra energikällor. Nu visar en omfattande analys från bland annat Chalmers och RISE att biomassan är helt central om Europa ska kunna nå sina klimatmål eftersom den ger förutsättningar för både minusutsläpp av koldioxid och produktionen av fossilfria bränslen.
Biomassa från skogsbruket består av olika delar från träd och växter, och är en mångsidig råvara som många branscher vill använda för att få ner sina växthusgasutsläpp. Biomassan kan ersätta fossila råvaror inom exempelvis stål- och cementindustrin och i kraftvärmeverk som förser hushållen med el och fjärrvärme. Den kan också ersätta olja och fossilgas vid produktion av såväl plast och kemikalier som drivmedel för vägtrafik, sjöfart och flyg.
Dessutom har biomassans kolatomer – som kommer från växternas upptag av koldioxid ur luften – en nyckelroll för något som betonas alltmer för klimatomställningen: så kallade negativa utsläpp av koldioxid. Detta kallas också för minusutsläpp, och kan uppnås genom att kombinera användning av biomassa med koldioxidavskiljning och lagring. Resultatet blir då en minskning av koldioxidhalten i atmosfären.
I en artikel i tidskriften Nature Energy bidrar nu forskare vid Chalmers, Rise och Technische Universität Berlin med en omfattande analys av hur ett framtida europeiskt energisystem – som innefattar el, värme, industri och transport – skulle kunna se ut. Forskarna har undersökt två utsläppsmål för energisystemet; ett med nollutsläpp av koldioxid och ett med minusutsläpp på tio procent. Biomassan i systemet består främst av rester som uppstår inom Europa vid skogsavverkning och i jordbruk, plus en dyrare andel som kan importeras.
Studiens huvudförfattare Markus Millinger, verksam på Chalmers när studien gjordes och numera forskare på Rise, konstaterar att biomassan spelar en oväntat viktig roll i energiomställningen.
”Redan med biomassa i systemet är det en rejäl utmaning att bygga ut fossilfri energi i den omfattning som behövs”.
– En sak som förvånade oss var hur snabbt det blir väldigt dyrt om vi minskar mängden biomassa i ekvationen. Om biomassa utesluts helt skulle kostnaderna för energisystemet med minusutsläpp öka med 169 miljarder euro årligen, jämfört med den kostnadsoptimala nivån av biomassa i systemet. Det är en ökning med 20 procent och motsvarar ungefär kostnaden för att utesluta vindkraft.
Dagens nivå av biomassa i Europas energisystem innebär en motsvarande merkostnad på 5 procent jämfört med den kostnadsoptimala nivån.
– Men den ekonomiska biten är kanske inte det största problemet, utan den stora svårigheten kan bli att skala upp alternativen, säger Markus Millinger. Redan med biomassa i systemet är det en rejäl utmaning att bygga ut fossilfri energi i den omfattning som behövs. Ytterligare begränsningar av biomassatillgången skulle försvåra energiomställningen kraftigt, eftersom det då skulle behövas ännu större mängder av andra typer av fossilfri energi.
– Dessutom skulle vi gå miste om den möjlighet till minusutsläpp som användning av biomassa ger. För att uppnå minusutsläpp då skulle i stället koldioxidinfångning direkt från luften behöva skalas upp i stor omfattning, en betydligt dyrare teknik som förbrukar energi i stället för att ge ett energiöverskott.
En central slutsats i studien är att de fossilfria kolatomerna som biomassan bidrar med är betydligt mer värdefulla än energin i biomassan. De storskaliga teknologierna vi har idag för att ta vara på biomassans energiinnehåll, exempelvis genom förbränning i kraftverk, kan kombineras med infångning av koldioxid från rökgaserna. Därefter kan koldioxiden antingen lagras permanent under jord eller återanvändas som byggsten i produkter som drivmedel och kemikalier. Biomassan kan därmed leverera energi och samtidigt möjliggöra minusutsläpp eller ersätta fossila råvaror.
Här kan du läsa fler nyheter inom biobränsle
© Anläggningsvärlden 2025
info@anlaggningsvarlden.se
