I LRF och skogsägarföreningarna har tagit fram en ny arbetsmodell för det framtida naturskyddet. Frivillighet och god kommunikation med markägarna ska vara utgångspunkten för myndigheternas arbete.
Utgångspunkten är att de svenska skogsägarna ska känna sig trygga i att värna och utveckla den biologiska mångfalden utan risken att förlora rätten till sin skog.
– Tillsammans representerar vi cirka hälften av landets 315.000 skogsägare. Vi lägger nu det här förslaget på Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets bord. Ge oss möjligheten att värna och utveckla den biologiska mångfalden utan risken att förlora vår mark. Kan Norge så kan även Sverige jobba på det här sättet, säger Paul Christensson, ordförande, LRF Skogsägarna.
Sedan juni i år har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket haft ett uppdrag från den förra regeringen att ta fram en ny strategi för hur Sverige arbetar med att skydda skog. I uppdraget står det att frivillighet ska vara utgångspunkten och huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. Det förslag som skogsägarrörelsen presenterar är ett förslag över hur det nya arbetssättet kan se ut.
– För mig personligen är detta historiskt. Jag minns när jag engagerade mig i LRF för 30 år sedan och kämpade för frivillighet. Nu står en enad skogsägarrörelse bakom en modell för hur detta ska gå till i praktiken. Vi hoppas att myndigheterna lyssnar på oss. Det är vi skogsbönder, som i generationer byggt upp höga naturvärden, som också borde vara dem som förvaltar det vidare, berättar Paul Chrisensson.
Enligt LRF kommer inspirationen till modellen från den norska motsvarigheten ”Frivilligt vern” som i nästa 20 år varit den etablerade arbetsmodellen från norska myndigheter vid skydd av skog, vilket uppges ha bidragit till en minskad konfliktnivå mellan stat och skogsägare.
© Anläggningsvärlden 2022.
info@anlaggningsvarlden.se
