Det norska Landbruksdirektoratet har testat att använda drönare och artificiell intelligens i årets prestandakartläggning av skog. Tekniken uppges visa på potential både för att effektivisera administrationen och göra saker smartare, men det behöver utvecklas mer.
Testningen av drönartekniken har pågått kontinuerligt i SmartForestprojektet – ett åttaårigt forskningsprojekt som startade 2020. Syfter är att testa och ta till sig ny teknik som kan effektivisera skogsindustrin. Det norska Landbruksdirektoratet är partner i projektet.
– Vi kan redan nu föreställa oss att tekniken har potential att både effektivisera skogsbruket och bidra till nya sätt att kartlägga skogen, säger Øyvind Hovde, rådgivare på det norska Landbruksdirektoratet.
Varje år besöker skogstjänstemän i de norska kommunerna cirka tusen avverkade trakter som år tre år gamla, där de bland annat registrerar hur många plantor det finns per hektar, baserat på 50 kvadratmeter stora provytor. Registreringarna är tidskrävande och resultatet beror på när de görs.
Det norska Landbruksdirektoratet använde i årets kartläggning drönare. 30 områden valdes ut och områderna låg främst i grandominerad skog, de flesta med plantor som stått ute i tre säsonger, men även några trakter där plantorna bara har två växtsäsonger och naturlig föryngring.
”Tekniken har potential att både effektivisera skogsbruket och bidra till nya sätt att kartlägga skogen”.
Enligt Landbruksdirektoraret visar användingen av drönarteknik på potential, men man lyfter också fram några utmaningar som måste lösas innan tekniken kan användas i skogskartering.
• Dönaren var snabbare än manuell inventering och mer än halverade tiden.
• Algoritmen upptäckte mindre än hälften av de plantor som den manuella inventeringen hittade.
• Detektieringsgraden sjönk avsevärt på äldre plantor – vid vid två år gamla plantor hittade algoritmen endast 14 procent.
Även om dagens drönare inte direkt kan ersätta manuell inventering i resultatkarteringen och samtdigt ge en effektivitetsvinst, ser Landbruksdirektoratet potentialen i att utveckla algoritmen ytterligare.
Testet gjordes specifikt för att kartlägga beskogning efter avverkning, men Landbruksdirektoraratet menar att tekniken har potential för flera andra uppgifter inom skogsskötseln.
– I resultatkartläggningen finns flera uppgifter som kan vara lämpliga för användning av drönare. Bland annat kartläggs körskador och man letar efter kantzoner och livscykelträd. Detta är något en drönare potentiellt kan utföra. En bättre tränad algoritm, och en bättre kamera, kommer också att kunna bidra till att planträkningen blir tillräckligt exakt för resultatkarteringen, säger Øyvind Hovde.
Användningen av drönare har också en fördel genom att det ger en heltäckande översikt över planteringsområden, vilket kan öppna upp för fler möjligheter – till exempel bedömning av växttäthet och ytor som behöver kompletterande plantering.
Direktoratet kommer att fortsätta att testa och utveckla tekniken tillsammans med SmartForest-partnerna. Målet är att hitta bra sätt att använda ny teknik och artificiell intelligens i skogsbruket.
Här kan du läsa fler nyheter inom skogsbruk
© Anläggningsvärlden 2024
info@anlaggningsvarlden.se
