Arbetsgivare som inte gjort tillräckliga riskbedömningar av till exempel kemiska ämnen, arbetsutrustning och vibrationsarbete – det var de vanligaste bristerna som Arbetsmiljöverket upptäckte i en inspektionsinsats inom asfaltbranschen. Samtidigt bedömer Arbetsmiljöverket att inspektionerna har gett god effekt och lett till ökad samverkan om arbetsmiljörisker i branschen.
Mellan april 2023 och december samma år genomförde Arbetsmiljöverket en inspektionsinsats inom asfaltsläggarbranschen. Totalt genomfördes 116 kontroller, både föranmälda och oanmälda, på 53 arbetsställen. Cirka tre fjärdedelar av de kontrollerade arbetsställena, 39 stycken, fick ett eller flera krav på åtgärder. Bara ett ärende gick vidare till ett föreläggande.
– Vi bedömer att inspektionerna har gett god effekt och vi har fått stor spridning av våra krav i branschen. Det är ett fåtal stora arbetsgivare som utför majoriteten av beläggningsarbetena av asfalt på de större vägarna. Informationen om de brister som vi fann på en plats inom en koncern spred sig snabbt till andra. Det ledde till att flera arbetsställen hade åtgärdat de bristerna innan vi kom dit för inspektion, säger Magnus Henriksson, projektledare på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning.
Under inspektionsinsatsen har vi kontrollerat rutiner, instruktioner och riskbedömningar av arbetsmoment och andra risker som kan förekomma vid arbete på väg. Vi har även kontrollerat kemikalieblandningar och asfaltsrök, ergonomi, nattarbete och stress, maskinsäkerhet samt buller och vibrationer. När inspektörerna konstaterat brister har de ställt krav och gjort uppföljande kontroller.
”Vi upplever att vi har nått fram och att medvetenheten om riskerna i branschen har ökat”
Förteckningen av kemiska arbetsmiljörisker behövde i flera fall kompletteras med sådant som bildas i verksamheten, exempelvis asfaltsrök. Även delar av dokumentationskravet för förteckning saknades, exempelvis saknades information om kemiska gränsvärden.
Ofta saknades en riskbedömning över de kemiska arbetsmiljörisker som bildas i arbetsprocessen, exempelvis asfaltsrök. Även dokumentationen av riskbedömningar behövde i vissa fall kompletteras.
Brister förekom i riskbedömningen av användning av arbetsutrustning, exempelvis asfaltsläggare, vältar och klistermopeder. Vi såg även brister i riskbedömningen av vibrationer, såväl för helkropp som händer och armar.
De krav som ställdes mest frekvent var riktade mot kemiska arbetsmiljörisker. Även i delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet fanns återkommande brister, exempelvis rutiner för att undersöka, riskbedöma och fördela uppgifter.
– Vi är nöjda med att vi har kunnat påverka arbetsmiljön inom branschen i en positiv riktning. Vi upplever att vi har nått fram och att medvetenheten om riskerna i branschen har ökat. Vi ser också positivt på den samverkan som vi har sett i branschen, där information om brister snabbt har spridits, säger Magnus Henriksson avslutningsvis.
Här kan du läsa fler nyheter inom vägarbeten
© Anläggningsvärlden 2025
info@anlaggningsvarlden.se
