Virkesförrådet i den svenska skogen fortsätter att öka, men nu i långsammare takt. Sveriges totala virkesförråd uppgår nu till 3,6 miljarder skogskubikmeter. Det visar SLU Riksskogstaxeringen som idag publicerar årlig officiell statistik.
– Orsakerna till trenden av minskad årlig tillväxt behöver analyseras närmare, men den beror sannolikt på flera samverkande faktorer, exempelvis avverkningsnivå, skogsskötsel, väderbetingelser och skador, beskriver Jonas Fridman, programchef, Riksskogstaxeringen, SLU Umeå.
Skogsstyrelsens bruttoavverkningsstatistik visar på en total årlig avverkning på över 90 miljoner m3sk per år samtidigt som den årliga naturliga avgången (att träd dör av andra orsaker än avverkning, exempelvis stormar) enligt Riksskogstaxeringen har bidragit med ytterligare knappt 14 miljoner m3sk per år. Undantaget effekterna av stormen Gudrun så har den totala avgången i Sverige aldrig varit högre under en enskild femårsperiod.
En analys, av virkesförrådets utveckling på produktiv skogsmark i Sverige från början av 1950-talet till idag, visar att arealen produktiv skogsmark, tillgänglig för virkesproduktion har minskat, till förmån för ökat skydd av skogsmark av naturvårdsskäl.
– Tillsammans med virkesförrådets lägre tillväxttakt, medför det att utrymmet för avverkning, utan att minska virkesförrådet, på kort sikt har minskat, konstaterar Jonas Fridman.
Temaavsnittet i Skogsdata 2020, Den döda veden, presenterar resultat baserat på mätning av döda träd som utförs på Riksskogstaxeringens provytor. Den döda veden är av stor betydelse för den biologiska mångfalden.
”Virkesförrådets lägre tillväxttakt, medför att utrymmet för avverkning, utan att minska virkesförrådet, på kort sikt har minskat.” Jonas Fridman, programchef, Riksskogstaxeringen, SLU Umeå.
– Mängden hård död ved har mer än fördubblats sedan 1926, säger Cornelia Roberge, analytiker på Riksskogstaxeringen. Den totala mängden död ved i skogsmark är idag 244 miljoner m3 vilket motsvarar 8,9 m3/ha. Mängden död ved i skogsmark inom formellt skyddade områden är idag 20,4 m3/ha, jämfört med 7,9 m3/ha utanför.
Naturvårdsverket har i en rapport från 2005 utvärderat vilken kvalitet och kvantitet av död ved som behövs i skogen för att bevara mångfalden, var i landskapet det är viktigast att öka mängden död ved och hur vi kan nå målet.
Den döda vedens betydelse för den biologiska mångfalden framgår också tydligt i den svenska Rödlistan där nästan hälften av de skogsberoende arterna är knutna till just död ved.
Mer precist beskriver Rödlistan att av totalt drygt 10 000 bedömda skogslevande arter har 2 300 klassats som rödlistade. Skogen bedöms i sin tur vara den viktigaste livsmiljön för cirka 1 800 av dessa arter och knappt hälften av de rödlistade skogsarterna är knutna till döda träd.
Av Sveriges totalt 25 000 skogslevande arter bedöms minst 25 procent vara beroende av död ved. Således är död ved ett mycket viktigt substrat för många arter och brist på död ved bedöms som en av de viktigaste orsakerna till varför skogsberoende arter är rödlistade
© Anläggningsvärlden 2020.
info@anlaggningsvarlden.se
