Stormen Alfrida drabbade norra Upplands skogsägare hårt. Lokalt kan skadorna på skogen vara lika omfattande som efter Gudrun 2005. Nu gäller det att få ut virket så snabbt det bara går, annars finns risk för en granbarkborreinvasion till hösten. För att smidigt skapa en bild över förstörelsen genomför Sveaskogs personal drönarflygningar i stormområdet.
Under nyårsdagskvällen drog kraftiga vindar in över Norduppland. I Andersbo, strax norr om Österbybruk skyndade Ulf och Rose-Marie Dietrichson sig att stormsäkra och plocka in lösa föremål på tomten.
Vindarna tilltog i styrka och nådde orkan i byarna under natten. Vinden hamrade allt hårdare mot köksgaveln.
– Till slut fick jag gå upp och ta på mig hörselkåpor för att överhuvudtaget få någon sömn, säger Ulf Dietrichson.
De efterföljande 20 timmarna var paret Dietrichson utan ström. Huset och byggnaderna på tomten klarade sig utan några större fysiska skador, men detsamma går inte att säga om parets skogsmarker.
– Vi förstod ganska snabbt att vi hade rätt mycket vindfällen, säger Ulf Dietrichson, som är pensionerad jägmästare och under många år var vd på närliggande Hargs bruk.
Ronnie Andersson är virkesköpare på Sveaskog med huvudsakligt arbetsområde i Norduppland. 2005 var han precis färdigutbildad vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) när stormen Gudrun slog till och fick då jobb som besiktningsman av stormskador för stormförsäkrade skogsägare. Han har inte sett sådan förödelse efter en storm sedan dess, inte förrän nu.
– De totala effekterna av Gudrun var så klart större, men Alfrida har drabbat ungefär lika hårt fast på ett mindre område. Gudrun drabbade ju i princip hela Götaland, säger Ronnie Andersson.
Sveaskog lägger nu mycket resurser på att hjälpa sina virkesleverantörer i Uppland med att få ut virket före sommaren.
Två av dessa trogna leverantörer är Ulf och Rose-Marie Dietrichson. De har sålt virke till Sveaskog sedan de köpte gården 2016. För att snabbt kunna göra en bedömning av skadorna har de fått hjälp av Ronnie Andersson med en drönaröverflygning.
Yrsnön kommer och går under tiden Ronnie Andersson förbereder drönaren. Två havsörnar cirkulerar över ett närbeläget hygge.
– Det är inte jätteförtjusta i drönare, det har hänt att de har attackerat dem, säger Ronnie Andersson.
Ulf Dietrichson fyller i:
– Det är dags för dem att hitta ett lämpligt träd att bygga bo i. Hyggen med några gamla tallar är bra platser för dem, säger han.
Vindens sus och enstaka kråksånger bryts av drönarens karaktäristiska högfrekventa läte. Ronnie Andersson ställer in koordinaterna, maskinen lyfter och flyger iväg. Ulf och Rose-Marie Dietrichson ställer sig så att de kan se drönarbilderna ordentligt.
– Det är fantastiskt. Det här skulle kunna ta flera veckor att göra sig en ordentlig bild över skadorna, men nu går det på tio minuter, säger Ulf Dietrichson.
För paret Dietrichson är det framförallt kantzoner till hyggen och äldre skog som har drabbats. Snön och oredan i skogen gör det både farligt och svårt för markägare att skapa sig en bild över hur deras skog har drabbats.
Enligt Skogsstyrelsens första bedömning hade Alfrida fällt 0,5 miljon kubikmeter fub (fast under bark). Det är inte omöjligt att det är mer än så, menar Ronnie Andersson.
I samband med Gudrun fick skogsägarna dispens för att bärga virket senare än 1 juli. En skillnad, förutom omfattningen, var att problemen med granbarkborrar då var betydligt mindre än nu. Ronnie Andersson säger att han under hösten upptäckte färska granbarkborreägg i flera av de drabbade skogsområdena.
– Får vi inte ut virket i tid riskerar vi en andra katastrof redan till hösten, säger Ronnie Andersson.
Dietrichsons i Andersbo har nu skrivit på ett stormkontrakt med Sveaskog och jobbar tätt ihop med virkesköparen Ronnie Andersson för att göra det bästa av situationen.
– För oss betyder det mycket att Sveaskog leder det här arbetet och att vi kan få tillgång till Sveaskogs duktiga entreprenörer, som har god kännedom om området och vet var naturvärden eller andra typer av känsliga stråk i markerna finns. Till en början riktar vi in oss på de områden där vi har sämre bärighet, där vi nu packar väg så att det håller bra att skota ut timret. Sedan tar vi fastare områden senare i vår, säger Ulf Dietrichson.
© Anläggningsvärlden 2019.
info@anlaggningsvarlden.se
