Stormen Gudrun som svepte över södra Sverige i januari 2005 lämnade djupa spår i både landskapet och skogsbruket. Med omkring 75 miljoner kubikmeter stormfälld skog blev den en av de mest omfattande naturkatastroferna i Sveriges historia.
Natten mellan den 8 och 9 januari 2005 drabbades södra Sverige av stormen Gudrun. Många vaknade upp till ett helt förändrat landskap, skogen som dagen innan hade stått där var bort. Omkring 75 miljoner kubikmeter skog blåste ned. Det motsvarar nästan en årsavverkning i hela landet och tre årsavverkningar i Götaland. Omkring 80 procent av de träd som blåste ned i stormen Gudrun var gran.
Enligt Skogsstyrelsen är skogsbranschen och myndigheten idag bättre förberedda på storm och andra typer av skogsskador. Skogsstyrelsens roll vid större skadeutbrott är att samordna, informera och stödja. Det kan innebära att sammankalla skogsbranschens aktörer för att få en samlad lägesbild och informera om hur den aktuella skadan bör hanteras och vilka regler som gäller.
”Vi gav rådet redan då att plantera mer varierat och rätt planta på rätt mark för att undvika framtida skador.”
– Vi har byggt upp en organisation med skadesamordnare över hela landet och en skogsskadegrupp som ska kunna hantera plötsliga skogsskadehändelser snabbt och effektivt. Vi har ökat kunskapen om skogsskador både internt och externt med rådgivning och information. På senare år har vi också stärkt upp med sakkunniga på svamp och insekter. Numera har vi också mer avancerade verktyg för skogsskadearbetet där vi till exempel kan se granar dödade av granbarkborrar i satellitbilder och ortofoton. Vi är mer riggade för skadehändelser idag än vad vi var då, säger Lennart Svensson, nationell skogsskadesamordnare på Skogsstyrelsen.
Råden för skogsskötsel har också förändrats och blivit mer inriktade på klimatanpassning.
– Vi gav rådet redan då att plantera mer varierat och rätt planta på rätt mark för att undvika framtida skador. Men direkt efter Gudrun var det få som var mottagliga för de råden. Uppskattningsvis 87 procent av den stormdrabbade skogen planterades med gran baserat på uppgifter från utbetalat återväxtstöd. Idag är det mycket mer tall i föryngringarna och nu är det självklart för många att klimatanpassa sin skog, säger Lennart Svensson.
För att göra en skog mer stormsäker bör man som skogsägare röja och gallra tidigt för att få stabilare träd. Gallra inte i granbestånd med en medelhöjd över 20 meter. Försök anlägga bryn med variation av trädslag, gärna lövträd, som tar upp en del av vindarna. Sträva efter att få till mer blandskog och mindre med vindkänsliga granmonokulturer. Undvik att öppna upp nya kanter mot medelålders och äldre bestånd i den förhärskande vindriktningen.
Här kan du läsa fler nyheter inom skogsfärvaltning
© Anläggningsvärlden 2025
info@anlaggningsvarlden.se
