”Skördarmätning ger bra grund för betalning”

sp_maskiner_aggregat

Med kvalitetssäkring och rätt hantering utgör virkesmätning med skördare en bra och pålitlig betalningsgrund vid virkeshandel. Metoden ger högre noggrannhet än travmätning och olika stickprovsmetoder. Det visar en färsk arbetsrapport från Skogforsk.

Maskinernas mät- och produktionsstyrningssystem har utvecklats för att klara de allt högre krav på dimensionsanpassat timmer som kommer från många sågverkskunder. Med den noggrannhet och säkerhet som har byggts upp är det naturligt att intresset också ökar för att använda tekniken för betalningsgrundande eller betalningsstödjande virkesmätning.

Under de senaste åren har har virkesmätning med skördare som betalningsgrund för det primära handelsledet mellan skogsägare och virkesköpande organisationer i Sverige ökat från cirka 200 objekt per år 2013 till cirka 1000 objekt 2016. Detta motsvarade 1,5 procent av nettoårsavverkningen. Tillkommande statistik för andelen betalningsgrundande skördarmätning indikerar 2,1 procent 2017 och 1,9 procent 2018.

Projektet ”Betalningsgrundande eller betalningsstödjande virkesmätning med skördare” har analyserat potentialen för att utnyttja skördarmätning, med målet att kunna förbättra och effektivisera betalningsgrundande virkesmätning vid överlåtelser i det primära handelsledet (skogsägare till virkesköpande organisationer).

Resultaten indikerar att betalningsgrundande mätning med kvalitetssäkrade och godkända skördare, rätt hanterade och underhållna, samt tredjepartsreviderade kan ge mycket bra och pålitlig betalningsgrundande mätning. Metoden håller avsevärt högre noggrannhet än travmätning och olika stickprovsmetoder för timmer, men inte lika hög som röntgen- och 3D-mätramar vid sågverk.

I projektet har man också tittat på skördardata som stöd för trav-/kollektivmätning av virke. Tre av de fyra mätarna som ingick i studien tyckte inte att skördarinformationen på virkesordernivå hjälpte dem, eftersom de bedömer enskilda travar. Den fjärde mätaren tog dock hjälp av beräknad stocklängd och barktjocklek från skördardata och beskrev att det skulle vara intressant att sammanställa effekterna av arbetssättet genom att kontrollera inmätningsresultatet för ett antal hela virkesorder. Detta var dock inte möjligt inom ramarna för denna studie, men Skogforsk antar att en korrekt medelstocklängd kan ge underlag till minskat systematiskt fel på virkesordernivå.

Som ett tredje steg i projektet genomfördes en analys och modellutveckling för beräkning av vedvolymprocent med stöd av skördardata utan koppling till Biometrias (SDC:s) hjälptabell.

Resultaten indikerar att den typ av statistiska modell som togs fram kan minska felet i travmätning och leda till en bättre och objektivare skattning av vedvolymprocent än vad mätarna i genomsnitt uppnått vid traditionell travmätning. Ytterligare analyser med utvidgade data behövs för att ta fram allmängiltiga modeller, men resultaten är lovande och kombinationer av skördardata och mätarskattningar kan vara en kostnadseffektiv väg till bättre noggrannhet vid travmätning.

© Anläggningsvärlden 2020.
info@anlaggningsvarlden.se

Dela: