Klimatnyttan med energi från flis har beräknats

Flis av energiskog och skörderester från skogsbruket kan ersätta fossila bränslen vid produktion av kraftvärme, vilket i det långa loppet är positivt för klimatet. Foto: Per Eriksson
Flis av energiskog och skörderester från skogsbruket kan ersätta fossila bränslen vid produktion av kraftvärme, vilket i det långa loppet är positivt för klimatet. Foto: Per Eriksson

Flis av energiskog och skörderester från skogsbruket kan ersätta fossila bränslen vid produktion av kraftvärme, vilket i det långa loppet är positivt för klimatet. Klimatnyttan med olika biobränslen varierar dock.

Medan energiskog kan ha en kylande inverkan på klimatet direkt, gör skogsbränslen nytta mer på sikt. Det visar tidsdynamiska livscykelanalyser gjorda vid SLU.

Koldioxidneutral är dock inte samma sak som klimatneutral. Vid användning av bioenergi frigörs koldioxid som har bundits in av växter, och som återigen kommer att bindas in av nya växter, men förbränningen skapar en tillfällig obalans i atmosfären som kan ha konsekvenser för klimatet.

Torun Hammar har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat två typer av bioenergikällor, energiskog (salix) odlad på jordbruksmark som tidigare legat i träda, och skogsrester (grenar, toppar och stubbar) från slutavverkningar. I scenarierna har biomassan flisats för att sedan användas för produktion av värme och el.

Livscykelanalyserna visade att systemet med odling av salix på outnyttjad jordbruksmark kan ha en kylande temperatureffekt på klimatet. Detta beror dels på att koldioxid från luften binds in i levande biomassa, dels på att kollagren i marken växer. Hur stor klimatnyttan blir beror på tillväxten (dvs. hur mycket koldioxid som tas upp i biomassan), hur marken har använts tidigare och hur marken skulle ha använts om den inte utnyttjats till salixodling.

Att utnyttja skogsrester (grenar, toppar och stubbar) som lämnats kvar vid slutavverkning tidigarelägger utsläpp av koldioxid som annars skulle ha avgetts under en längre tids nedbrytning. Detta ger inledningsvis en temperaturökning på beståndsnivå, men i och med att koldioxiden skulle ha avgetts oavsett om biomassan skördats eller inte, blir den totala påverkan över tid låg.

Stubbar visade sig initialt ge en något högre klimatpåverkan än grenar och toppar, då den långsammare nedbrytningen gjorde att stubbarna fungerade som en kolsänka under en längre tid. Samma sak gällde skogar i norra delen av landet, där nedbrytningshastigheten är lägre.

© Anläggningsvärlden 2017.
info@anlaggningsvarlden.se

Dela: