Klimatförändringen utmanar granen

Klimatförändringar inverkar på våra nordliga granskogar inte bara genom att påverka träden, utan även indirekt genom att påverka svampar och bakterier som lever i symbios med träden. Foto: Per Eriksson
Klimatförändringar inverkar på våra nordliga granskogar inte bara genom att påverka träden, utan även indirekt genom att påverka svampar och bakterier som lever i symbios med träden. Foto: Per Eriksson

Klimatförändringar inverkar på våra nordliga granskogar inte bara genom att påverka träden, utan även indirekt genom att påverka svampar och bakterier som lever i symbios med träden.

Temperaturerna på våra nordliga breddgrader ökar på grund av klimatförändringen och det kan medföra att bestånd av gran kommer att uppleva allvarligare episoder av torka på sommaren och dessutom kommer förändringar i årstidernas längd att orsaka mer frostskador på gran under våren. Denna typ av stress påverkar inte bara produktiviteten utan kan till och med hota förekomsten av gran i våra skogar.

Genetisk forskning och förädling av granplantor med syfte att öka stresstolerans för miljöfaktorer skulle kunna bidra till att förbättra granens förmåga att anpassar sig till klimatförändringar. Forskaren Julia Haas arbete vid Umeå Universitet ger en grund för identifiering av kandidatgener som är involverade i molekylära toleransmekanismer hos gran.

I sina studier jämförde hon stress-responsiva gener i granplantor med kända mekanismer i modellväxten backtrav, vilken vanligen används på laboratoriet. Resultaten visade att väl karakteriserade transkriptionsfaktorer som i backtrav reglerar uttrycket av gener som ingår i flera stressresponser antingen saknade motsvarigheter i gran, eller var differentiellt uttryckta. Detta indikerar att stressresponserna har utvecklats annorlunda i gran jämfört med backtrav.

Gran växer ofta i tuffa miljöer och i extrema klimat. Detta, tillsammans med dess evolutionära avstånd till yngre blomväxter, kan förklara de observerade skillnaderna.

– Gran kräver sin egen uppsättning verktyg för förädling och genteknik och min forskning ger en första förståelse för granspecifika mekanismer. Denna kunskap kan vara till nytta för växtförädling av mer toleranta träd. säger Julia Haas.

Julia Haas studerade mikroorganismer i granar i bestånd som erhållit långsiktig gödsling under 25 år. Förvånansvärt visade resultaten positiva effekter på diversitet av symbiotiska svampar och bakterier vid ökad tillgång till näringsämnen och etablering av mikrobiella samhällen med högre näringspreferenser.

– Responsen i denna typ av ekosystem är mycket dynamisk. Vi måste expandera den klassiska forskningen med fokus på mykorrhizasvamparna och börja titta på ytterligare tjänster som mikroorganismer kan ge till växterna för att fullt ut förstå betydelsen av dessa förändringar i mikrobiomets sammansättning.

Dessutom är identifiering av fördelaktiga växtmikrobiota och applicering i plantskolan ett intressant alternativ för skogsindustrin för att säkerställa trädproduktion och tillväxt i utmanande klimatförhållanden i framtiden, säger Julia Haas.

© Anläggningsvärlden 2018.
info@anlaggningsvarlden.se

– Gran kräver sin egen uppsättning verktyg för förädling och genteknik och min forskning ger en första förståelse för granspecifika mekanismer, säer Julia Haas, forskare på Umeå Plant Science Centre. Foto: Mattias Pettersson
– Gran kräver sin egen uppsättning verktyg för förädling och genteknik och min forskning ger en första förståelse för granspecifika mekanismer, säer Julia Haas, forskare på Umeå Plant Science Centre. Foto: Mattias Pettersson
Dela: