”EU riskerar sätta stopp för gröna investeringar i svensk skog”

Det svenska aktiva skogsbruket, som bl.a. bygger på produktion i kombination med miljöhänsyn och en kontinuerlig tillväxt av skog, riskerar därmed att utestängas från EU:s definition av grönt för att i stället ses som en brun, icke-hållbar verksamhet. Det skriver Per Lindblad och Martin Kihlber, vd respektive hållbarhetschef på Landshypotek Bank.  Porträttfoto: Landshypotek Bank. Miljöbild: Per Eriksson
Det svenska aktiva skogsbruket, som bl.a. bygger på produktion i kombination med miljöhänsyn och en kontinuerlig tillväxt av skog, riskerar därmed att utestängas från EU:s definition av grönt för att i stället ses som en brun, icke-hållbar verksamhet. Det skriver Per Lindblad och Martin Kihlber, vd respektive hållbarhetschef på Landshypotek Bank. Porträttfoto: Landshypotek Bank. Miljöbild: Per Eriksson

DEBATT: Inom EU förhandlas nu ett förslag på nytt regelverk som riskerar att klassa de svenska skogarna som icke-hållbara för gröna investeringar. Istället för att ta tillvara den enorma kraft som finns i det svenska aktiva skogsbruket och hos skogsägare att bidra till grön samhällsutveckling kan världens investerare komma att ledas bort från den svenska skogen.

Förslaget grundar sig på definitioner av ekonomiska aktiviteter (en så kallad taxonomi) som ska styra framtida kapital och investeringar. Definitionerna ligger långt från det svenska sättet att se på skogen och de möjligheter som skogen ger för den gröna omställningen.

De förslag till detaljerade standarder som har offentliggjorts ser skogen enbart som en kolsänka, hållbar endast så länge träden inte avverkas. Det svenska aktiva skogsbruket, som bl.a. bygger på produktion i kombination med miljöhänsyn och en kontinuerlig tillväxt av skog, riskerar därmed att utestängas från EU:s definition av grönt för att i stället ses som en brun, icke-hållbar verksamhet.

Sverige har ett aktivt och långsiktigt skogsbruk med många ägare, såväl stora skogsbolag som enskilda familjeskogsbruk. Genom ett långsiktigt ägaransvar och regelverkskrav både vårdas och utvecklas de svenska skogarna. Dagens skogsägare har byggt upp en livskraftig och växande skog över generationer. Mängden skog i Sverige har i stort sett fördubblats de senaste 100 åren.

Det här sticker ut i EU och kan vara svårt att förstå. Däremot upplever vi, tvärtemot EU-förslaget, att intresset för den svenska modellen och dess möjligheter är stor bland världens investerare. Det märktes tydligt när vi 2018 stod för världens första gröna säkerställda obligation helt baserad på de svenska skogarna. Likaså när vi i november 2019 emitterade en ny obligation med samma fokus.

Länge var det besvärande tyst kring de allvarliga konsekvenser som EU-förslaget skulle innebära för det hållbara svenska skogsbruket. Därför valde vi att i höstas lyfta frågan i ett par debattartiklar (likt denna), vilket fick positiv respons från såväl politiker som intresseorganisationer och enskilda skogsbrukare.

Självklart är det välkommet att EU arbetar för att tydliggöra och utveckla hållbara investeringar. Men att hämma investeringar i just de gröna näringarna riskerar att bli helt kontraproduktivt. För att ta vara på skogens möjligheter behöver vi i stället även fortsättningsvis se till att det är attraktivt med investeringar i ny teknik, innovation och fortsatt hållbart skogsbruk i våra svenska skogar.

Fler behöver agera
Politiker i riksdag, regering och europaparlamentet har fortsatt alla möjligheter att arbeta för förändring och berätta om kraften i det svenska hållbara skogsbruket och den svenska modellen. EU:s taxonomi behöver utformas  på ett sådant sätt att det svenska skogsbruket kan fortsätta att utvecklas och bidra med samhällsnytta, kunskap och innovation – i Sverige och internationellt.

Per Lindblad vd och Martin Kihlberg hållbarhetschef på Landshypotek Bank.

© Anläggningsvärlden 2020.
info@anlaggningsvarlden.se